Det ligger en liten stress i mig att inte dokumentera nog mycket av Hermans liv. Jag vill ha foton, jag vill ha dagbok, jag vill ha filmer.. jag stressar upp mig själv över detta och jag är rädd för att senare ångra mig över att det inte blev NOG bra eller NOG mycket.. och samtidigt vill jag inte missa hans första skratt eller första steg för att jag är fullt upptagen med att rigga fram kameran. Det är så SVÅRT! Man får icket leva för mycket bakom kameran, man måste kunna ta in allt bara genom alla sinnen också.

Han har nu blivit 1 månad gammal, ena stunden känns det som att det gått jätte fort, och andra stunden känns BB-vistelsen så långt borta. Jag vet inte varför jag hela tiden vill tänka tillbaka djupt och ingående på tiden från förlossning , BB och patienthotellet, jag behöver nog bearbeta det eftersom förloppet är luddigt precis som från en fest då man druckit lite för mycket för att korrekt kunna pussla ihop kvällen. Ibland kommer en flashback, och jag vill verkligen pussla ihop allt från detta viktiga ögonblick 😔

Jag är verkligen ledsen över att min förlossning slutade med att jag blev nedsövd i en operationssal (det blev kajsarsnitt). I vanliga fall blir man inte nedsövd, men i vårat fall så blev utfallet så.

I och med denna nedsövning så fråntogs jag det ögonblick jag under hela graviditeten sett framför mig, när jag hör hans första skrik, och när könet avslöjas framför mig och Kristoffer samtidigt. Jag fick heller inte se Kristoffers glädjetårar eller känna mina egna. Jag fick inte känna min kladdiga nyfödda bebis, se när Kristoffer klipper navelsträngen, få honom upp på mitt bröst eller vara med när vi båda berättar för våra familjer vad det blev för någon.. för  alla andra möjliga utfall har jag varit beredd på utan att känna någon större rädsla. Jag var nedsövd och borta från min nyblivna familj i 4 timmar innan jag rullades från uppvaket mot vårat rum på BB vars min son och sambo vistades.

Givetvis är jag tacksam för SÅ HIMLA MYCKET ändå, för att allt gick bra, för att Herman blev en Herman, för att jag har Kristoffer, för personalens fantastiska jobb, för min kropp som är BÄST!, för ALLT! ❤️ 

(null)
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress